Ett stort steg vidare
Igår var det begravning och det blev så fint! Dels tog prästen det rätt nivå, när hon förklarade för barnen och dessutom blev det som vi hade önskat oss. Massor med blommor, ljus, vacker musik och en så varm och fin stämning, som det nu bara kan vara på en begravning.
Det känns verkligen på kroppen, att jag har spänt mig otroligt mycket för just det här för idag känns det mycket lättare. Nu skall vi hämta mammas saker på söndag och genom det gå ytterligare ett steg vidare i processen.
Men det känns hoppfullt nu, jag orkar mer än jag tror!
Det känns verkligen på kroppen, att jag har spänt mig otroligt mycket för just det här för idag känns det mycket lättare. Nu skall vi hämta mammas saker på söndag och genom det gå ytterligare ett steg vidare i processen.
Men det känns hoppfullt nu, jag orkar mer än jag tror!
9 Comments:
Det är konstigt men när det verkligen gäller så har man mycket mer kraft än man tror.
Vad skönt att det blev en fin begravning, även för barnen. Det behöver ni alla för att gå vidare.
Kram
*kram* ja ibland är det skönt att kunna gå vidare.
Monica: Ja, det är sant men jag trodde jag hade tagit slut...Men en extra reserv uppenbarade sig.
Kram!
Anne-Maj: Ja, det är ett måste. Har levt i en bubbla väldigt länge.
Kram!
Har tänkt på dig men har inte lyckats formulera en hälsning. Det låter bra att du ser framåt och orkar ta tag i allt som följer med när en anhörig går bort.
Sköt om dig och familjen!
Säger som Anne-Maj, vad skönt att det blev bra. Försök att få någon ledig tid efter allt så du kan samla ihop dig och bara landa i vardagen igen. Kram.
Det är en milstolpe när begravningen är över. Det är som om man sätter stopp, och sedan kan gå vidare. Och bära med sig de fina minnena...
Vill passa på att önska er en härlig påsk.
test
Har haft minnesförlust och glömt mitt logg in igen...Beklagar sent svar!
Blogholic: Länge sen sist...orden är alltid svåra att hitta, men omtanken värmer! Tack!
Vonkis: Det är svårt att hitta lugnet, för arbetsmässigt har jag min tuffaste period på året och det gör mig stressad. Känns inte som man har tid att sörja riktigt...
Batbut: Ja, det är skönt att det är över, nu är det det juridiska kvar att lösa.
Vonkis: Dessamma önskar jag dig!
Skicka en kommentar
<< Home