Ja, eller hur?!

Jag har funderat en hel del på om bloggen skall finnas kvar här och om jag skall skriva nåt mer. Jag vill inte ta bort den har jag kommit fram till, den här del 2 av bloggen, speglar en liten del av vad jag kände och var en ventil för mig då.

Varför jag blivit så tyst beror dels på, att trots jag tyckte jag var så anonym, var jag inte det...tydligen. Ok, lyckades inte med det, men va faan.. Bloggen har gett mig ett flertal vänner för livet och en massa kloka människor har delat med sig av sina erfarenheter, kloka råd och tips!


Var är jag nu i livet jämfört med för ett flertal månader tillbaka? Jo, lite längre faktiskt!


Mina demoner har inte lämnat mig, men nu slår jag tillbaka och gissa om jag kan slåss! Yeah, "Bambi" är "Vädurens" smeknamn på mig och bör tillägga att det var innan han visste vem/vad jag var/är ;-))

Bara det namnet är skäl nog att byta blogg! *flinar* Lite känns det som jag varit i ett jäkla hjul som bara snurrat i flera år och nu har jag hoppat ur, trots höjdskräck... Lång väg kvar att vandra, men jag är faktiskt i närheten av stigen nu...