Ett stort steg vidare

Igår var det begravning och det blev så fint! Dels tog prästen det rätt nivå, när hon förklarade för barnen och dessutom blev det som vi hade önskat oss. Massor med blommor, ljus, vacker musik och en så varm och fin stämning, som det nu bara kan vara på en begravning.

Det känns verkligen på kroppen, att jag har spänt mig otroligt mycket för just det här för idag känns det mycket lättare. Nu skall vi hämta mammas saker på söndag och genom det gå ytterligare ett steg vidare i processen.

Men det känns hoppfullt nu, jag orkar mer än jag tror!

En dag i taget

Lite balansgång nu, dels känslomässigt och samtidigt skall det göras en massa praktiska saker i samband med begravningen. Bortsett från det skall jag samtidigt fungera både arbetsmässigt och som mamma. Inte det lättaste jag varit med om.....

Men det går på nåt sätt, även om jag inte skulle vilja påstå att det går lysande. Minnet har jag mer eller mindre tappat bort och stubinen är ännu kortare än vanligt. Lite ett steg fram och två tillbaka, men jag förmodar att det är en ganska normal reaktion.