Otroligt!

Nu har jag strasslat med blogger sedan föregående inlägg...lyckades återigen glömma mitt password. Ja, klart jag hade skrivit upp det, men var??? NU vet jag jag dock, för efter många om och men lyckades jag fixa ett nytt. Jag begriper inte varför eller hur, men strunt i det- nu verkar det fungera igen.....

Vad jag har roat mig med? En sjuhelsikes förkylning med tillbehörande feber, samt ett knä som hotar med att lägga av. Är lindad hårt för att kunna få knät med mig, dit jag ska. Idag har jag i allafall lyckats ta mig ur sängen, ett klart framsteg! Är inte lika febrig längre hellre. Men vem är förvånad? Inte jag, blir ju alltid sjuk när jag stressar och sen är jag ju dessutom alltid sjuk när jag fyller år och dit är det ju bara några veckor. Antar att det här bara är uppvärmningen....

*lite pessimistisk idag*

Teknikens under!

Fick mig en riktig tankeställare idag, när mitt faktureringprgm inte ville leka med mig. Bråttom var det, så det var bara till att gå igenom gömmorna och hitta ett riktigt uråldrigt fakturablock!

Att jag kan svära det visste jag innan, men att jag var så bra på det blev en riktig surprise!! Det finns ju inget "delete" när man skriver fel juuu..... Gissa om jag har rivit sönder en del papper.... Klart jag kunne ha letat efter en snygg mall på nätet, men de jag hittade stämde inte alls med vad jag skulle ha och så är jag ju lite otålig.....

Ja, jag kunne ha gjort en själv....ännu mer otålig....

Tänk vad glad man skall vara när allt bara fungerar!

Otroligt!

Lyckades ändra bakgrundsfärgen, utan att tappa resten! Nästa steg är och "pynta" lite ;-))
Nä, det får dröja lite! Har varit hysteriskt trött på det svarta länge, så lite bättre är det i allafall.
Nu längtar jag efter advent så det går att tända upp lite, det är verkligen kolsvart både morgon och kväll. Inte konstigt att man blir som man blir......

Hur berättar man för barnen?

Ja, jag har gjort det men hur resultat blev är jag ytterst osäker på...lejon1 har varit mer ilsk och totalt oempatisk...Har muckat gräl med mig, så fort tillfället givits eller inte..

De andra tre berättade jag gör idag- lejon 2+ vattuflickan började gråta och ställa frågor, den lilla oxen ställde bara frågor som jag försökte besvara så gott jag klarade av. De tre har ritat teckningar av mormor i himmeln, som en ängel...Klarar hon av det? Kan inte nån skicka mig en präst?? Jag vet verkligen inte hur jag ska bemöta det här...

Försämring

Cellgiften funkade inte, i stället för att köpa mamma mer tid har cancern spridit sig. Ingen mer behandling, utan morfin som smärtstillande. Hon skall vara hemma så länge hon och hennes sambo orkar. Med tanke på hur fort hon har försämrats, tror jag inte det handlar om särskilt lång tid faktiskt.

66 år är hon. Blev sjuk första gången just innan hon gick i pension, som hon längtat så mycket efter. Allt hon skulle hinna med och alla roliga saker hon skulle göra då....

Jag skall försöka sluta att tänka vad jag ska göra på jullovet, till våren eller nåt annat och lära mig leva i nuet. För det finns inga garantier.....

Hur många liv har man??

Jag räknar mina liv i viktiga beslut, kärleksförhållanden och sånt- så jag har haft rätt många...
Tänker på min lilla gumma som är så kär och kan omedelbart knyta an till det! Min första kärlek och den var till eller från - jag var sådär 6 år från början tills jag lyckades bryta mig loss, fast på riktigt var det först när "Väduren" kom in i mitt liv och då var jag över 30 år...

Från jag träffade "Väduren" och sådär 10 år framåt hade vi ingen kontakt. Mitt val! De senaste åren har vi mailat lite och vid ngr tillfällen pratat i telefon med varandra. Men han finns alltid där för mig, när jag vill.... Vi är båda upptagna på alla sätt och vis på var sitt håll och det skiljer sådär 200 mil emellan oss.

Nu behövde jag rådfråga honom om en sak och såklart han svarade mig.. Hii, I´m a lucky girl eller kvinna snarare sagt... :-)) Nä, jag smyger inte med det, "Väduren" vet om hans existens och den betydelsen han tidigare haft i mitt liv. Att han accepterar det beror nog på de där 200 milen *ler* eller möjligtvis på våra gemensamma 4 barn..

Men jag är så glad för att jag har nån från mina tidiga år, som trots allt finns där för mig-alltid!!
Nu ska jag gå och lägga mig, tror jag tar Stefan Andersson med mig- så han kan sjunga nåt fint i mina öron.. Glad& lite ledsen samtidigt, kan man det? Jo men visst, om man är en "Bambi"
Take care!!

Hysteriskt kär!!

Nä, inte jag men dottern! Under gårdagens bad meddelade hon att i morgon får hon besked! Jag var inte riktigt med där, så jag undrade vad det rörde sig om. Jo, hon har bett en kompis fråga om A vill vara ihop med henne och idag får hon veta....Kan man skicka en bön till högre makter, om ett positivt besked? Så jag inte får hem en dotter med brustet hjärta?!

Och detta är samma A, som gett henne "fjärilar i knäna"i flera år....Söt som socker är han, med sina stora bruna ögon och busglimt som tillbehör. Ja, god smak det har hon!

Ja, där ser man. När man väl fått ordning på sitt eget kärleksliv (för det har jag väl?! *ler*)
då är det barnas man ska bekymra sig om....Fast lite sött är det!

Mixed

Livet är inte i botten, några snäpp längre upp är det men inte så mycket mer faktiskt. Hittar inte riktigt balansen just nu, linan svajar betänkligt.

Nåt som hänt? Nä, inte mer en vanligt. Väntar på att mamma ska få sin röntgen och efter det ska det förmodligen komma ett besked. Ingen mer cellgift är inplanerad i nuläget och antagligen vill hon inte ta mer. Känns som en molande värk....

Fortfarande problem med "vattuflickan" och tjej"kompisar" Har peppat, så hon har börjat frigöra sig från de "ägande" och tittar runt lite efter mer kompatibla kompisar. Hon satte faktiskt ner foten ordentligen, genom att tacka nej till födelsedagskalas hos den mest drivande.

Den lilla "oxen" är visst inne i nån fas, gör sitt bästa för att reta upp alla övriga familjemedlemmar med gott resultat. Lyssnar inte alls och gör allt tvärt om. Den äldsta måste ha nån frigörelse period, försöker undvika övriga familjen så gott han kan....

Själv var jag hos kuratorn igår, hon tyckte jag verkade mycket bättre....Tänk att utsidan och insidan visar så helt olika saker...Gränsar till komiskt...! Fick i allafall nytt recept på antidepp och recept på sömntabletter, kan vara kul att sova mer än ett par ggr i veckan, som i riktig sömn.

Ständigt dåligt samvete, för jobb- för lite- tillräckligt bra? För familjen, inte alls tillräckligt bra, annars skulle knappast ungarna vara som de är...Och letar efter förändring, förbättring. Skulle helst vilja stoppa in mig i en maskin och komma ut, som när jag var runt 30. Mycket självförtroende , ork, frisk och totalt super idiot optimist!

Eftersom det inte går får jag väl sätta på en diskmaskin och laga lunch till mina
små monster ;-))

Felleverans!!

För inte har jag beställt nån snö! Ägaren ombedes att omedelbart hämta tillbaka leveransen!
Jag måste faktiskt ha lite förvarning, det finns en del som behöver åtgärdas innan det är vinter.

Bilarna måste byta från sandaler till vinterskor, de mössor och vantar som tydligen har flyttat måste återinförskaffas nya uppsättningar av och inte minst de känger som passade perfekt för två veckor sedan har blivit för små till inte mindre än 2 st barn!

Fatta vilken morgon jag haft!!!